Artbestämning: Grävlingar
Den svartvita ansiktsteckningen, kroppen och spåren skiljer grävling från mårdhund och räv.
Skadedjur i hem och trädgård
Lär känna arter som förekommer i Sverige, förstå deras beteende och få praktiska råd om förebyggande och ansvarsfulla åtgärder.
Artbestämning: Kräftor
Flodkräfta och signalkräfta måste skiljas från andra främmande kräftor. Fotografera klor, ryggsköld och fyndplats utan att flytta djuret.
Artbestämning: Mullvadar
Skilj mullvad från sork genom djurets byggnad, jordhögar och gnagspår.
Artbestämning: Kaniner
Skilj vildkanin från fälthare, skogshare och tamkanin med proportioner och beteende.
Artbestämning: Sorkar
Jämför åkersork och vattensork utan att artbestämma från hålets storlek ensam.
Grävlingar: sammanfattning och vanliga frågor
Svar om vinter, gryt under altan, farlighet, hundar och laglig åtgärd.
Kräftor: sammanfattning och vanliga frågor
Vanliga frågor om signalfäck, döda kräftor, redskap, utsättning och rapportering av främmande kräftarter.
Mullvadar: sammanfattning och vanliga frågor
Svar om jordhögar, vintern, sorkförväxling och lagliga åtgärder.
Kaniner: sammanfattning och vanliga frågor
Svar om hare, gryt, ungar, stängsel och jakt.
Sorkar: sammanfattning och vanliga frågor
Svar om sorkår, vattensork, trädskador och laglig fångst.
Grävlingar: lämpliga åtgärder
Besiktiga grytet, ta bort mat och planera laglig utestängning med lokal viltkompetens.
Kräftor: lämpliga åtgärder
Bekämpning i vatten kräver artbesked, lagstöd och en plan för hela vattenområdet. Enskild utfiskning kan inte improviseras.
Mullvadar: lämpliga åtgärder
Bekräfta arten, begränsa skadeområdet och kontrollera alltid jakträtt och redskap.
Kaniner: lämpliga åtgärder
Skydda odlingen och skilj viltförvaltning från omhändertagande av tamkanin.
Sorkar: lämpliga åtgärder
Art, skadeplats och rättsligt stöd måste vara klarlagda innan fångst eller annan bekämpning.
Grävlingar: miljö och beteende
Grytens stabila jord och återkommande matplatser binder grävlingen till en plats.
Kräftor: miljö och beteende
Kräftor lever i skilda sötvattenmiljöer och kan gömma sig under sten, ved eller i hålor. Vattenområdet är en central del av fyndet.
Mullvadar: miljö och beteende
Jordens fukt, struktur och tillgång på markdjur styr var gångarna används.
Kaniner: miljö och beteende
Vildkaninens grytsystem och kortbetade marker skiljer sig från harens mer rörliga användning.
Sorkar: miljö och beteende
Sorkar väljer skydd, föda och grävbar mark; skadeplatsen visar vilken resurs som används.
Introduktion: Grävlingar
Grävlingen är nattaktivt vilt; kartlägg gryt och passager innan byggnad eller mark säkras.
Introduktion: Kräftor
En kräfta ska kopplas till rätt art och rätt vatten innan råd ges. Börja med foto, position och information om eventuell redskapsflytt.
Introduktion: Mullvadar
Jordhögar i gräsmattan är ett spår som behöver tolkas innan något görs.
Introduktion: Kaniner
Avgör om djuret är vildkanin, hare eller en förrymd tamkanin innan du agerar.
Introduktion: Sorkar
Sorkskador bedöms bäst från gnagspår, gångar och den växtdel som angripits.
Grävlingar: livscykel och säsong
Vintervila, vårens ungar och långvariga gryt påverkar när utestängning kan planeras.
Kräftor: livscykel och säsong
Kräftor parar sig på hösten, bär ägg under bakkroppen och växer genom skalömsning. Temperatur och art påverkar tidsförloppet.
Mullvadar: livscykel och säsong
Mullvaden lever mest ensam och den synliga aktiviteten följer inte en enkel kalender.
Kaniner: livscykel och säsong
Ungar i gryt och flera kullar gör tidpunkt och art viktiga före markarbete.
Sorkar: livscykel och säsong
Sorkpopulationer kan svänga kraftigt; lokala skador säger mer än ett nationellt sorkår.
Grävlingar: förebygg problem
Ta bort föda och säkra kända passager först efter att gryt och ungar uteslutits.
Kräftor: förebygg problem
Hindra kräftpest och främmande kräftor från att följa med redskap, båtar, vatten eller levande djur mellan vattenområden.
Mullvadar: förebygg problem
Skydda den känsliga ytan i stället för att försöka göra hela tomten mullvadsfri.
Kaniner: förebygg problem
Kombinera rätt maskstorlek, markförankring och individuellt växtskydd.
Sorkar: förebygg problem
Skydda unga träd och odlingar och minska skyddande vegetation där skadan återkommer.
Grävlingar: risker och viktig information
Närkontakt, underminerad mark och felaktig grytblockering är de viktigaste riskerna.
Kräftor: risker och viktig information
Den största svenska kräftfrågan är spridning av kräftpest och påverkan på flodkräftan, inte ett vanligt skadedjursproblem vid bostaden.
Mullvadar: risker och viktig information
Den vanligaste skadan är omrörd jord; bedöm även ledningar, sättning och felriktade metoder.
Kaniner: risker och viktig information
Växtskada, hål i mark och förväxling med tamdjur är de viktigaste bedömningsfrågorna.
Sorkar: risker och viktig information
Sork ger främst odlingsskador; osäkra hälso- och giftpåståenden ska inte styra åtgärden.