Bålgeting är Sveriges stora inhemska Vespa
Bålgeting, Vespa crabro, har gul bakkropp med bruna till svarta teckningar samt rödbruna partier på huvud och mellankropp. Storleken väcker uppmärksamhet men är inte tillräcklig för identifiering, eftersom stora drottningar av andra getingar kan överlappa.
Sammetsgeting har gula fötter
Sammetsgeting, Vespa velutina, har mycket mörk mellankropp, övervägande mörk bakkropp med ett tydligt gulorange band och klargula yttersta bendelar. Naturvårdsverket anger att arten inte är etablerad i Sverige och att misstänkta fynd ska rapporteras med bilder.
Asiatisk jättebålgeting finns inte i Europa
Vespa mandarinia har ett brett orangegult huvud och är markant stor. Naturvårdsverket uppger att arten ännu inte förekommer i Europa eller Sverige. Internetbilder från Nordamerika ska därför inte användas för att identifiera varje stor svensk geting.
Fotografera teckningen, inte bara ett mått
Ta bilder av huvud, ben, mellankropp och bakkropp med zoom från säker plats. Lägg inte ett föremål bredvid ett levande djur för skala. Vid misstänkt invasiv art är plats, datum och flera skarpa bilder viktigare än infångning.
Vanliga getingdrottningar kan verka oväntat stora
På våren syns drottningar av flera sociala getingarter innan arbetarna finns. En snabb storleksuppskattning kan då leda fel. Kontrollera om kroppen har bålgetingens rödbruna partier eller sammetsgetingens mörka mellankropp och gula fötter. Skicka hellre en osäker bild till verifiering än att ange en invasiv art med säker ton.
Buskgeting är en viktig svensk förväxlingsart
Dolichovespula media kan ha mörk teckning och misstolkas som sammetsgeting. Naturvårdsverkets faktablad visar att buskgetingen har ljusa tecken på mellankroppen och mer gult på bakkroppens slut. Fotografera hela kroppen. Ett enda mörkt segment eller en skuggad bild ska inte styra rapporteringen.
Rapport och vanlig bohantering är två spår
En säkert inhemsk bålgeting vid ett riskfyllt bo hanteras som ett lokalt säkerhetsärende. Ett djur med invasiva kännetecken rapporteras till myndigheternas kanal även om inget bo hittats. Blanda inte spåren genom att anlita någon för omedelbar destruktion innan artverifiering; det kan ta bort det underlag som behövs för snabb nationell respons. Ett verifierat foto bör behålla metadata och originalfärg. Filter, automatisk färgmättnad och starkt gult lamplicht kan förändra fötter och band som används i jämförelsen. Ta om möjligt en bild i dagsljus utan blixt, men närma dig aldrig ett bo för bättre ljus. Myndigheten kan hellre få flera ofullkomliga säkra bilder än en farlig närbild.