Honungsbiet lever i stora samhällen
Honungsbi, Apis mellifera, hålls av biodlare men kan också ses långt från kupan. Arbetare är brunaktiga med bandad bakkropp och bär pollen på bakbenen. Ett jämnt flöde till samma hålighet kan tyda på ett etablerat samhälle; en hängande klunga är ofta en svärm.
Humlor är också bin
Humlor, Bombus, är kraftigt byggda och tydligt behårade. Vanliga svenska grupper skiljs bland annat genom färgband och bakdelens färg, men variationen är stor. Fotografera flera vinklar och använd inte storlek ensam när jordhumlor, hushumlor och stenhumlor ska skiljas åt.
De flesta vildbin är solitära
Sandbin, murarbin, sidenbin och smalbin representerar olika levnadssätt. En hona bygger vanligen egna yngelceller även om många honor kan bo tätt på en gynnsam plats. De bildar alltså inte automatiskt ett samhälle som honungsbin bara för att många syns tillsammans.
Bin och getingar har olika byggnad
Bin är oftast hårigare och samlar pollen, medan sociala getingar har blankare kropp och tydlig midja. Blomflugor kan härma båda men har ett vingpar och mycket stora ögon. Identifiera ett stilla djur eller ett foto i stället för att närma dig en aktiv boplats.
Pollenhanteringen ger praktiska ledtrådar
Honungsbin och humlor samlar pollen i särskilda strukturer på bakbenen, medan många solitärbin bär det i hår på ben eller buk. Gula klumpar är därför användbara men inte ensamma avgörande. Fotografera från sidan och underifrån när ett blomsterbesök kan observeras säkert. Ett djur utan synligt pollen kan fortfarande vara ett bi som söker nektar eller just lämnat lasten.
Gökbin samlar inte eget pollen
Svenska gökbin lägger ägg i andra bins bon och saknar ofta de tydliga pollensamlingshår som deras värdar har. De kan därför se ovanligt slanka eller getinglika ut. Deras närvaro visar ofta att det finns en etablerad värdpopulation i närheten. Behandla inte avvikande utseende som bevis på en skadlig eller främmande art utan en riktig artbestämning.
Artbestämning från foto har gränser
För flera vildbin krävs detaljer i ansikte, behåring, ben eller könsorgan som inte syns på ett mobilfoto. Ange därför hellre säker grupp än ett osäkert artnamn. Spara originalbilden, platsen och datumet. Vid en möjlig rödlistad förekomst kan en expert behöva komplettera observationen, men insamling ska inte göras utan kunskap om regler och metod. Vid rapportering av ett möjligt ovanligt bi bör fotografen även ange blomväxten och om pollen bars på ben eller buk. Dessa ekologiska uppgifter kan vara lika viktiga som färgen. En expert kan ibland bara bestämma till släkte, vilket är ett fullt användbart resultat för den första riskbedömningen och bättre än ett felaktigt exakt artnamn.