Vildsvin i trädgården: vad ska du göra och hur skyddar du tomten?

Du går ut på morgonen och delar av gräsmattan ser plötsligt ut som om någon har vänt upp jorden.

Grästuvor ligger lösa.

Marken är ojämn.

Kanske finns det tydliga spår genom rabatten eller längs tomtgränsen.

När omfattande markskador uppstår under en enda natt är vildsvin en möjlig förklaring.

I Sverige kan vildsvin orsaka skador inte bara inom jordbruket utan även på villatomter, fritidshus, parker och andra tätortsnära områden.

Naturvårdsverkets aktuella vägledning innehåller därför särskilda rekommendationer för just tomtmark och trädgårdar.

Om vildsvin börjar besöka din trädgård är den bästa strategin inte att springa efter djuren eller prova slumpmässiga huskurer.

Arbeta i stället systematiskt:

identifiera skadan → ta bort det som lockar → hitta vägen in → skydda utsatta områden → följ upp aktiviteten.

Hur vet man om vildsvin har varit i trädgården?

Det mest karakteristiska problemet är ofta bökning.

Vildsvin använder trynet för att undersöka och bearbeta marken när de söker föda.

Resultatet kan bli:

• uppvänd gräsmatta;
• lösa grästuvor;
• exponerad jord;
• ojämn mark;
• skadade rabatter;
• tydliga passager genom vegetationen;
• större sammanhängande markskador.

Naturvårdsverket beskriver uttryckligen uppbökad gräsmatta som en typ av vildsvinsskada på tomtmark.

Det gör skadebilden ganska annorlunda från exempelvis rådjur.

Vildsvin eller rådjur – hur skiljer man skadorna?

Rådjur

Problemet är oftare:

• avätna knoppar;
• avbetade skott;
• skadade blommor;
• bark- eller fejningsskador.

Vildsvin

Problemet är oftare:

• uppbökad mark;
• söndertrasad gräsmatta;
• större markstörningar;
• födosök i marken;
• tydliga passager över tomten.

Om huvudproblemet är att växternas övre delar har blivit uppätna:

Rådjur i trädgården: så skyddar du växter och unga träd

Om gräsmattan däremot har vänts upp:

läs vidare om vildsvin nedan.

Varför bökar vildsvin upp gräsmattan?

Vildsvin söker föda både ovanför och under markytan.

I jordbrukslandskap kan de bland annat böka efter föda i vall och äta attraktiva grödor. SLU beskriver hur deras födosök kan orsaka betydande mark- och grödskador.

Samma grundläggande beteende kan skapa problem när djuren kommer in på en villatomt.

En välskött gräsmatta kan alltså fortfarande vara intressant om marken erbjuder föda.

Det betyder att problemet inte nödvändigtvis beror på att trädgården är dåligt skött.

Varför kommer vildsvin till tomten?

För att förstå hur du ska förebygga problemet måste du först fråga:

Vad får djuren att stanna?

Naturvårdsverket lyfter framför allt fram tillgången på föda.

På och runt en tomt kan det exempelvis handla om:

• fallfrukt;
• matavfall;
• sopor;
• vissa typer av kompost;
• utfodring;
• attraktiva växter;
• foder som lagts ut i närområdet.

Ju lättare det är att hitta föda, desto större anledning finns det för djuren att fortsätta undersöka området.

Kan fallfrukt locka vildsvin?

Ja.

Detta är en av de tydligaste praktiska rekommendationerna från Naturvårdsverket för privat tomtmark.

Om frukt ligger kvar under:

• äppelträd;
• päronträd;
• plommonträd;
• andra fruktbärande växter,

kan den bli en lättillgänglig födokälla.

Naturvårdsverket rekommenderar att man minskar tillgången på fallfrukt och annan attraktiv föda när vildsvin orsakar problem på tomten.

Vad ska man göra med fallfrukten?

Under perioder när vildsvin förekommer i området:

1. samla in fallen frukt regelbundet;
2. låt inte stora mängder ligga kvar över natten;
3. kontrollera marken under träden;
4. hantera frukten så att den inte bara flyttas till en annan lättillgänglig plats på tomten.

Målet är enkelt:

minska belöningen för att besöka trädgården.

Kan kompost locka vildsvin?

Ja, beroende på vad den innehåller och hur tillgänglig den är.

Naturvårdsverket nämner att vissa typer av:

• avfall;
• sopor;
• kompost

kan locka eller fungera som föda för vildsvin.

Om du har återkommande besök bör du därför kontrollera kompostområdet.

Vad ska man kontrollera vid komposten?

Fråga:

• finns matrester lätt åtkomliga?
• går behållaren att välta?
• ligger avfall utanför?
• finns tydliga spår runt platsen?
• verkar marken uppbökad?

En öppen kompost med attraktiva matrester kan behöva hanteras annorlunda än en sluten trädgårdskompost.

Kan sopor locka vildsvin?

Ja.

Sopor kan bli en födokälla om djuren kan komma åt innehållet.

Kontrollera därför:

• lock;
• behållare;
• förvaringsplats;
• om kärlen kan vältas;
• om matrester ligger utanför.

Det handlar inte bara om att städa efter ett besök.

Målet är att göra nästa besök mindre lönsamt.

Kan utfodring i närheten påverka problemet?

Ja.

Det behöver inte ens vara du som utfodrar.

Naturvårdsverket beskriver att tillskottsfoder påverkar var vildsvin uppehåller sig. Ju närmare en sådan plats ligger ett område med skadeproblem, desto större kan risken bli att djuren vistas och söker föda i närheten.

Om någon närliggande fastighet har en utfodrings- eller åtelplats kan dialog därför vara relevant.

Vad gör man om grannen eller markägaren utfodrar vildsvin?

Börja med dialog.

Förklara:

• var skadorna uppstår;
• hur ofta djuren kommer;
• ungefär vilken väg de använder;
• att utfodringsplatsens placering kan påverka deras rörelsemönster.

Naturvårdsverket nämner uttryckligen dialog med markägare eller jakträttshavare om att flytta en närliggande foderplats som en möjlig åtgärd.

Var gömmer sig vildsvin nära bostadsområden?

Tät vegetation kan ge skydd och viloplatser.

Naturvårdsverket rekommenderar i tätortsnära miljöer att man, där det är möjligt, glesar ut tät vegetation som:

• buskar;
• ungskog;
• vass.

Syftet är att minska attraktiva skydds- och viloplatser nära områden där man vill minska vildsvinens närvaro.

På en vanlig tomt betyder det inte att all vegetation måste tas bort.

Det betyder:

identifiera mycket täta, ostörda zoner nära återkommande passager.

Hur hittar man var vildsvinen kommer in?

Börja med tomtgränsen.

Gå ett helt varv och leta efter:

• öppningar;
• nedtryckt vegetation;
• uppbökad mark;
• återkommande spår;
• passager mellan buskar;
• luckor i stängsel;
• rörelseriktning mot skog eller tät vegetation.

Markera platserna.

Om samma passage används flera gånger har du hittat en viktig entry zone.

Varför är entry zone så viktig?

För att du då kan skydda rätt område.

Utan den informationen är det lätt att:

• placera en skrämma på fel plats;
• bygga barriär där djuren aldrig går;
• försöka skydda hela tomten i onödan.

Naturvårdsverket rekommenderar även inom jordbruk att man i vissa fall kan fokusera stängsling på den mest utsatta sidan, exempelvis mot skog eller tät vegetation där vildsvinen sannolikt tar sig in.

Samma logik är användbar när du analyserar en privat tomt:

skydda den verkliga vägen in först.

Vad ska man göra första morgonen efter en vildsvinsskada?

Gör inte bara en snabb reparation.

Dokumentera först.

Steg 1 – Fotografera

Ta bilder av:

• hela skadeområdet;
• uppbökade partier;
• spår;
• möjliga ingångsvägar.

Steg 2 – Markera omfattningen

Hur stor del av gräsmattan är skadad?

Steg 3 – Kontrollera födokällor

Finns:

• fallfrukt;
• kompost;
• sopor;
• foder?

Steg 4 – Kontrollera tomtgränsen

Var verkar djuren ha kommit in?

Steg 5 – Reparera inte allt omedelbart

Dokumentationen gör det lättare att avgöra om nya skador uppstår nästa natt.

Är vildsvin farliga för människor?

Vildsvin är vilda djur och ska behandlas med respekt och avstånd.

Om du ser ett vildsvin på tomten bör du inte gå fram för att:

• fotografera på nära håll;
• mata det;
• försöka röra det;
• blockera dess flyktväg;
• försöka driva bort det på mycket nära avstånd.

Det gäller särskilt om flera djur finns tillsammans eller om kultingar är närvarande.

Din första prioritet ska vara att undvika en onödig närkontakt.

Vad gör man om ett vildsvin står i trädgården just nu?

Stanna på säkert avstånd.

Gå in om det är möjligt.

Håll:

• barn;
• hundar;
• andra husdjur

borta från djuret.

Ge djuret möjlighet att lämna området.

Försök inte skapa en konfrontation.

Den långsiktiga lösningen görs efteråt, genom att minska attraktionsfaktorer och förbättra skyddet.

Ska man släppa ut hunden för att jaga bort vildsvinet?

Det är inte en bra standardåtgärd för en privat trädgårdsägare.

En lös hund kan skapa en närkontakt mellan hund och vildsvin och göra situationen mer svårkontrollerad.

Håll därför hunden under kontroll när vildsvin finns på eller nära tomten.

Fokus bör vara:

avstånd + säkerhet + förebyggande åtgärder.

Fungerar stängsel mot vildsvin?

En fysisk barriär kan vara en viktig del av långsiktigt skydd.

Naturvårdsverket anger elstängsling som en möjlig långsiktig skyddsåtgärd för bland annat trädgårdar där problemen är stora.

SLU Viltskadecenter ger också konkreta rekommendationer för elstängsel som används för att förebygga vildsvinsskador.

Men installation och underhåll är avgörande.

Hur ska ett elstängsel mot vildsvin placeras?

SLU Viltskadecenter beskriver som generell rekommendation mot vildsvin eltrådar ungefär:

• 20 cm över marken
• 40–50 cm över marken

och att en tredje tråd kring 70 cm ibland kan användas men ofta inte är nödvändig.

Detta är mer relevant än att bara bygga ett mycket högt stängsel.

Vildsvinets sätt att försöka ta sig igenom barriären gör de lägre delarna särskilt viktiga.

Varför är den nedersta delen av stängslet så viktig?

Om det finns en stor öppning nära marken kan djuret försöka ta sig under eller genom barriären.

SLU:s mer robusta stängselrekommendation från arbetet kring ASF-området utanför Fagersta anger bland annat att den lägsta eltråden ska sitta högst omkring 20 cm över marken.

För en privat tomt måste konstruktionen fortfarande anpassas efter:

• mark;
• vegetation;
• säkerhet;
• lokal miljö;
• aktuell produkt.

Behöver elstängsel underhållas?

Ja.

Det är en av de viktigaste delarna.

Vegetation som ligger mot trådarna kan försämra funktionen.

SLU betonar att området under eltråden behöver hållas efter eftersom spänningen annars kan sjunka så att stängslet inte fungerar som avsett.

Kontrollera därför:

• gräs;
• ogräs;
• grenar;
• stolpar;
• trådar;
• spänning;
• skador.

Ett elstängsel är ett system som måste fungera kontinuerligt.

Ska hela tomten stängslas?

Inte alltid.

Om djuren tydligt kommer från en enda sida kan det vara mer rationellt att börja där.

Naturvårdsverket lyfter just möjligheten att prioritera den mest utsatta sidan vid stängsling i skadeförebyggande arbete.

För en villatomt kan du därför börja med frågan:

Var kommer de in?

inte:

Hur bygger jag om hela tomten?

Kan man skydda bara gräsmattan?

Ja, i vissa situationer.

Naturvårdsverket beskriver en särskild metod för mindre eller särskilt utsatta gräsytor:

rutnätsformat armeringsjärn som får växa in i gräsmattan.

Det kan fungera som ett fysiskt hinder mot bökning.

Detta är särskilt intressant när:

• samma lilla gräsyta skadas upprepade gånger;
• fullständig stängsling inte är praktisk;
• problemet är koncentrerat.

Ska man lägga armeringsnät över hela trädgården?

Nej.

Naturvårdsverket beskriver metoden främst för:

• mindre ytor;
• särskilt utsatta delar.

Det bör alltså ses som ett riktat skydd, inte som en standardlösning för varje kvadratmeter tomt.

Fungerar ljus mot vildsvin?

Det kan användas som en störningsmetod.

Naturvårdsverket nämner ljus som tänds av en rörelsevakt som ett möjligt hjälpmedel för att störa vildsvin nattetid.

Det är viktigt hur detta uttrycks:

kan hjälpa

är inte samma sak som:

garanterar att vildsvinen aldrig kommer tillbaka.

Fungerar ljud mot vildsvin?

Naturvårdsverket beskriver även ljud som en möjlig störningsmetod.

Exempel som nämns är:

• radio med mänskliga röster;
• manuella skrämmande ljud.

Men återkommande besök kräver fortfarande att grundproblemet hanteras.

Om fallfrukt, sopor eller annan attraktiv föda ligger kvar kommer djuret fortfarande ha en anledning att undersöka området.

Fungerar rörelseaktiverade skrämmor?

De kan användas som en del av störningsstrategin.

Den viktigaste principen är placeringen.

Om du vet att vildsvinen kommer genom en viss passage:

placera bevakningen där.

Inte slumpmässigt mitt på tomten.

En rörelseaktiverad lösning fungerar bäst när den är kopplad till ett faktiskt aktivitetsmönster.

Fungerar en rörelseaktiverad sprinkler mot vildsvin?

En rörelseaktiverad sprinkler kan skapa en plötslig störning genom:

rörelsedetektering → vattenstråle.

Den kan därför vara en möjlig kompletterande barriär i en kontrollerad passagezon.

Men den bör inte beskrivas som en ersättning för:

• borttagning av födokällor;
• fysisk stängsling vid omfattande problem;
• lokal viltförvaltning vid återkommande större problem.

Förlita dig inte på att en skrämma ger ett fullständigt skydd mot vildsvin.

Kan vildsvin vänja sig vid skrämmor?

Det är möjligt att djur anpassar sitt beteende när samma störning upprepas.

Därför bör du kontrollera resultatet över tid.

Fråga efter en vecka:

• kommer djuren fortfarande?
• använder de samma passage?
• har de flyttat till en annan sida?
• uppstår nya skador?

Om de bara går runt skrämman har du inte löst problemet.

Du har flyttat det.

Ska man använda starka lukter eller hemmakurer?

På internet förekommer många rekommendationer om starka dofter och hemmagjorda blandningar.

Problemet är att effekten ofta är dåligt förutsägbar.

För ett återkommande vildsvinsproblem bör du prioritera åtgärder som är lättare att kontrollera:

• minska födokällor;
• identifiera passagen;
• använda fysisk barriär;
• använda riktad störning;
• samverka med markägare eller jakträttshavare när det behövs.

Varför kommer vildsvinen på natten?

Vildsvin kan vara aktiva under tider när det är lugnt och få människor rör sig i området.

För en villaägare betyder det att skadorna ofta upptäcks först nästa morgon.

Det gör dokumentation särskilt viktig.

Du ser kanske inte själva djuret.

Men du kan fortfarande följa:

• nya skador;
• färsk jord;
• spår;
• ingångsvägar;
• tidpunkten då förändringen uppstod.

Kan en kamera hjälpa?

En rörelseaktiverad kamera kan vara användbar för observation på den egna tomten där det är lagligt och integritetsmässigt lämpligt.

Den kan hjälpa dig förstå:

• när djuren kommer;
• hur många de är;
• vilken väg de använder;
• hur länge de stannar.

Men kameran är ett diagnostiskt verktyg.

Den löser inte problemet i sig.

Vad gör man med en uppbökad gräsmatta?

Börja med att dokumentera skadan.

Därefter kan lösa grästuvor ofta behöva:

• läggas tillbaka;
• jämnas;
• tryckas mot marken;
• följas upp för återväxt.

Vid större skador kan reparation kräva mer arbete.

Men reparera inte gräsmattan om och om igen utan att samtidigt behandla orsaken.

Annars riskerar du:

reparation → nytt nattligt besök → ny skada → ny reparation.

När ska man reparera gräsmattan?

Efter att du:

1. dokumenterat skadan;
2. kontrollerat födokällor;
3. identifierat sannolik ingångsväg;
4. satt in åtminstone en förebyggande åtgärd.

Då har reparationen större chans att hålla.

Hur bygger man en långsiktig strategi?

Använd fem lager.

Lager 1 – Ta bort belöningen

Minska:

• fallfrukt;
• tillgängligt matavfall;
• oskyddade sopor;
• attraktiva foderkällor.

Lager 2 – Identifiera vägen in

Kartlägg återkommande passager.

Lager 3 – Skapa barriär

Överväg stängsel eller riktat fysiskt skydd.

Lager 4 – Stör aktiviteten

Använd lämpliga ljud-, ljus- eller rörelseaktiverade metoder som komplement.

Lager 5 – Följ upp

Kontrollera om aktiviteten faktiskt minskar.

Det är betydligt starkare än att förlita sig på en enda skrämma.

Vad gör man om vildsvinen återkommer varje vecka?

Då ska problemet betraktas som återkommande.

Skapa en enkel aktivitetskarta.

Markera:

• datum;
• skadeområde;
• ingångsväg;
• fallfrukt;
• kompost;
• sopor;
• närliggande tät vegetation;
• vilken förebyggande metod som användes.

Efter några veckor kan du se ett tydligt mönster.

När är elstängsel mer motiverat?

Naturvårdsverket beskriver elstängsel som ett alternativ för långsiktigt skydd på fastigheter där problemen är stora, och särskilt där fastigheten står obebodd under längre perioder.

Det gör metoden särskilt relevant för exempelvis:

• återkommande omfattande skador;
• fritidshus;
• tomter nära skog;
• fastigheter där daglig störning inte är möjlig.

Vad gör man om man bor i ett tätbebyggt område?

Då är problemet större än den enskilda trädgården om vildsvinen rör sig mellan flera fastigheter.

Naturvårdsverket beskriver särskilda åtgärder för tätorter, bland annat:

• minska skydds- och viloplatser;
• minimera födokällor;
• använda fysiska hinder;
• genomföra jakt där det är möjligt och enligt gällande regler.

I tätorter utförs jakt ofta genom kommunens utsedda jägare.

Kontakta därför kommunen om problemet gäller ett större bostadsområde eller allmän plats.

Kan man själv jaga vildsvinet i trädgården?

Här måste man skilja mellan:

“vildsvin får jagas”

och

“vem som helst kan skjuta ett vildsvin var som helst.”

Det senare är fel.

Jakt regleras av svensk jaktlagstiftning och beror bland annat på:

• jakträtt;
• plats;
• säkerhet;
• andra tillstånd och regler.

Naturvårdsverkets vägledning hänvisar till både jaktlagen och jaktförordningen för åtgärder mot vildsvin.

I tätort och detaljplanerade miljöer kan ytterligare regler och tillstånd bli aktuella.

Ska man försöka fånga ett vildsvin själv?

Inte som improviserad DIY-lösning.

Fångst och jakt är reglerade aktiviteter.

För en vanlig villaägare bör första linjen vara:

förebyggande + fysisk avskärmning + kontakt med rätt lokal aktör vid återkommande problem.

Vem kontaktar man vid återkommande vildsvinsproblem?

Beroende på situationen kan relevanta kontakter vara:

• markägaren;
• jakträttshavaren;
• kommunen;
• lokal jägare med rätt förutsättningar;
• annan ansvarig lokal aktör.

Naturvårdsverket rekommenderar bland annat dialog med berörd markägare eller jakträttshavare när närliggande utfodring påverkar problemet.

Vad gör man om flera grannar har samma problem?

Samordna information.

Dokumentera:

• vilka tomter som besöks;
• ungefärliga tider;
• var djuren kommer in i området;
• var de lämnar;
• var mat eller skydd kan finnas.

Ett vildsvin som rör sig genom flera trädgårdar är inte längre bara ett problem med en rabatt.

Det är ett lokalt rörelsemönster.

Gemensam information kan därför göra det lättare att välja rätt åtgärd.

Vanliga misstag när man har vildsvin i trädgården

Misstag 1 – Man reparerar bara gräsmattan

Skadan försvinner visuellt, men orsaken finns kvar.

Misstag 2 – Fallfrukten ligger kvar

Djuren har fortfarande en anledning att återvända.

Misstag 3 – Kompost och sopor ignoreras

Lättillgänglig föda kan fortsätta locka.

Misstag 4 – Man placerar skrämmor slumpmässigt

Skydda den verkliga passagezonen.

Misstag 5 – Man använder bara en metod

Återkommande problem kräver ofta flera lager.

Misstag 6 – Stängslet underhålls inte

Vegetation och skador kan försämra funktionen.

Misstag 7 – Man går nära djuret

Undvik onödiga konfrontationer med vilda djur.

Misstag 8 – Man låter hunden jaga efter vildsvinet

Det kan skapa en svårkontrollerad närkontakt.

Misstag 9 – Man antar att ett natt utan skador betyder att problemet är löst

Följ aktiviteten över längre tid.

Misstag 10 – Man försöker lösa jaktfrågan utan att kontrollera reglerna

Jakt är en reglerad aktivitet.

Första 24 timmarna – checklista

Om vildsvin har varit på tomten i natt:

1. Dokumentera skadorna

Ta bilder.

2. Leta efter passagen

Kontrollera tomtgränsen.

3. Ta bort fallfrukt

Gör detta samma dag.

4. Kontrollera sopor och kompost

Eliminera lättillgänglig föda.

5. Håll hundar och barn borta från aktiva områden

Särskilt om djuren fortfarande finns i närheten.

6. Bestäm vilken zon som behöver skyddas först

Börja med den mest utsatta delen.

De följande 7 dagarna

Skapa en enkel logg.

Dag 1

Skada dokumenterad.

Dag 2–3

Nya spår?

Dag 4

Samma passage?

Dag 5

Har förebyggande åtgärder fungerat?

Dag 7

Nya skador eller ingen aktivitet?

Om nya skador uppstår trots att födokällor tagits bort:

överväg starkare fysisk barriär och lokal samverkan.

30-dagarsstrategi

För ett återkommande problem:

Vecka 1

Ta bort attraktionsfaktorer.

Vecka 2

Kartlägg passager.

Vecka 3

Förstärk barriärer.

Vecka 4

Utvärdera resultatet.

Fråga:

• minskar besöken?
• minskar skadorna?
• har djuren bytt passage?
• behöver stängslet förstärkas?
• behöver kommunen eller jakträttshavaren kontaktas?

Det gör arbetet mätbart.

När behöver man professionell eller kommunal hjälp?

Sök hjälp när:

• vildsvin återkommer ofta i ett bostadsområde;
• flera fastigheter påverkas;
• djuren rör sig nära människor;
• du inte kan skapa en säker fysisk barriär;
• skadorna är omfattande;
• jakt eller andra reglerade åtgärder behöver övervägas;
• problemet finns på allmän plats.

I tätort kan kommunen vara en särskilt relevant kontakt eftersom jakt där ofta hanteras genom särskilda lokala arrangemang.

Den viktigaste principen

Vildsvinsproblem i trädgården bör inte behandlas som:

“Hur skrämmer jag bort ett djur i kväll?”

Den bättre frågan är:

“Varför går vildsvinet in här, och hur gör jag den här tomten svårare och mindre attraktiv att använda?”

Arbeta därför i denna ordning:

föda → passage → barriär → störning → uppföljning

Det är kärnan i långsiktigt förebyggande.

Sammanfattning

Vildsvin kan orsaka omfattande skador på svenska villatomter genom att böka upp gräsmattor och söka föda.

Naturvårdsverkets aktuella vägledning för tomtmark rekommenderar framför allt att:

• minska tillgången på attraktiv föda;
• ta hand om fallfrukt;
• säkra sopor och kompost;
• hantera närliggande utfodring;
• använda riktad störning;
• överväga elstängsel vid större eller långvariga problem.

SLU Viltskadecenter beskriver dessutom elstängsel som en etablerad förebyggande metod mot vildsvinsskador och ger konkreta råd om de lägre trådarnas placering.

Börja alltså inte med produkten.

Börja med problemet:

Vad lockar djuret?

Var kommer det in?

Vilken del av tomten behöver skyddas?

Därefter väljer du rätt kombination av barriär och störning.

Vanliga frågor

Varför kommer vildsvin in i trädgården?

Föda är en viktig faktor. Fallfrukt, vissa typer av kompost, sopor, odlingar och närliggande utfodring kan göra området mer attraktivt. Naturvårdsverket rekommenderar att sådana födokällor minimeras vid problem på tomtmark.

Hur ser man att vildsvin har varit på tomten?

Uppbökad gräsmatta, lös jord, omvända grästuvor, större markskador och tydliga passager kan vara tecken. Bedöm flera spår tillsammans.

Hur håller man vildsvin borta från trädgården?

Börja med att minska födokällor och identifiera var djuren kommer in. Vid större eller återkommande problem kan fysisk avskärmning, inklusive elstängsel, vara relevant.

Fungerar elstängsel mot vildsvin?

Det kan vara en effektiv förebyggande metod när det installeras och underhålls korrekt. Naturvårdsverket rekommenderar att elstängsel övervägs vid större problem på vissa fastigheter, och SLU Viltskadecenter ger särskilda stängselrekommendationer mot vildsvin.

Hur högt ska eltråden sitta mot vildsvin?

SLU Viltskadecenter anger som generell rekommendation trådar omkring 20 cm och 40–50 cm över marken. En tredje tråd omkring 70 cm kan användas i vissa fall. Följ alltid aktuell installations- och säkerhetsinformation för det system som används.

Kan fallfrukt locka vildsvin?

Ja. Naturvårdsverket rekommenderar att fallfrukt och annan attraktiv föda inte lämnas tillgänglig på tomter där vildsvin orsakar problem.

Kan kompost locka vildsvin?

Vissa typer av kompost och avfall kan fungera som föda. Kontrollera därför att attraktiva matrester inte är lättillgängliga.

Fungerar ljus och ljud mot vildsvin?

Naturvårdsverket beskriver bland annat rörelseaktiverat ljus, radio med mänskliga röster och manuella ljud eller rörelser som möjliga störningsmetoder. De bör ses som delar av en bredare strategi snarare än som garanterade permanenta lösningar.

Vad ska jag göra om ett vildsvin står i trädgården?

Håll avstånd, håll barn och husdjur borta och undvik att blockera djurets möjlighet att lämna området. Arbeta med de förebyggande åtgärderna när situationen är lugn.

Vem kontaktar jag om vildsvinen fortsätter komma tillbaka?

Vid återkommande problem kan markägare, jakträttshavare eller kommunen vara relevanta kontakter beroende på var problemet finns. I tätort hanteras jakt ofta genom särskilda kommunala lösningar.

Relaterade guider

• Rådjur i trädgården: så skyddar du växter och unga träd
• Fåglar på balkongen: så minskar du problemen utan att skada dem