Vatten med tät strandvegetation
Sjöar, dammar, diken och långsamma vattendrag kan ge både föda och skydd. Notera vegetationen, vattentypen och om observationen gjordes i själva vattnet eller på land.
Två typer av boplats
Bisam kan bygga en hydda av vattenväxter eller använda gångar i strandbrinken. Ingången kan ligga under vatten, så gräv inte efter den och gå inte ut på en misstänkt hydda.
Skilj djurets boplats från skadan
Erosion kan ha många orsaker. Dokumentera en rasad kant separat från bisamspår och ange om ett djur faktiskt sågs använda platsen; det ger en bättre grund för myndighetens bedömning.
Kartlägg vattenvägen
En observation vid en tomt kan höra ihop med ett större sammanhängande vattensystem. Rapportera koordinaten för själva fyndet, inte bara närmaste ort, och bifoga en översiktsbild som visar strandens utformning.
Läs platsen utan att göra intrång
Gör en enkel strandprofil från fast mark: öppet vatten, vegetationsbälte, brinkens höjd och närmaste konstruktion. Markera hydda, misstänkta gångöppningar och platser där växtmaterial verkar avbitet, men använd separata symboler för säkra respektive osäkra tecken. En låg växthög kan vara naturligt ansamlat material och ett hål kan komma från erosion eller ett annat djur. Fotografera därför varje struktur både på nära håll med zoom och i relation till vattenlinjen. Kontrollera om vattenståndet nyligen har stigit eller sjunkit, eftersom en öppning som nu ligger ovanför ytan kan ha varit vattennära när den användes. Vid damm, invallning eller vägslänt ska teknisk förvaltare få information om en konkret sättning, men någon får inte börja gräva för biologisk kontroll. Om platsen ligger i ett nät av diken eller bäckar bör rapporten även ange närmaste förbindelse nedströms. Den sammanhängande miljöbeskrivningen gör det möjligt att planera eftersök från vattenvägen i stället för från tomtgränsen. För bisamärendet ska alla slutsatser kunna spåras till samma strandpunkt, vattenlinje och originalbild. Hyddor, gångar, växtskador och en simmande individ registreras som skilda bevis, eftersom inget av dem ensamt visar både art, aktiv boplats och skadans omfattning.